Behandling

Behandling för barn, ungdomar och unga vuxna

Behandlingsarbete för barn, ungdomar och unga vuxna

I behandlingsarbetet tillkommer familj- och nätverksarbete, handledning och konsultation med socialtjänst och familjehem. 

Behandlingen sker på uppdrag av socialtjänst och i nära samråd med partners med specialistkompetens inom specifik problematik. 

Steg i processen: 

Steg 1

Socialtjänst inkommer med förfrågan om barn, ungdom eller ung vuxen i behov av behandling.

Steg 2

Diskussion kring barnets, ungdomens eller den unga vuxnas behov av och eventuell möjlighet till behandling eller vidare slussning till annan lämplig behandlare.

Steg 3

Övergripande rekommendation gällande behov av eventuella riskbedömningar.

Steg 4

Förslag inkommer till socialtjänst gällande insatsplan med:

  • Skydd och behandlingsinsatser för att hantera högriskfaktorer
  • Eventuell tillhörande handledning och uppföljning
  • Riktlinjer för exempelvis familjehem och HVB.

Steg 5

Insatsplanen godkänns av socialtjänst och barnet/ ungdomen eller den unga vuxna

Steg 6

Behandlingen påbörjas.

Steg 7

Uppföljningsmöten kring behandlingen sker kontinuerligt.

Behandlingen har två delar som kombineras på ett fördelaktigt sätt. 

Behandlingsdel 1:

fysisk aktivering och neurologisk förberedelse inför samtalsbehandling:

Mål:

  • Öka fokus, minska impulsivitet och hyperaktivering

  • Öka möjligheten till funktionellt beslutsfattande

  • Öka mottaglighet för samtalsbehandling

  • Relationsbyggande: ytterligare öka mottaglighet för behandling

  • Träning av relations- och känsloregleringsfärdigheter

Behandlingsdel 2:

Samtalsbehandling utifrån specifik problematik


Mål:

  • Minska risken för eventuellt återfall och nytt riskbeteende.
  • Förmedla information och erbjuda ett utbud av färdigheter.
  • Lyfta fram problemområden och identifiera vidmakthållande faktorer.
  • Precisera situationer som barnet/ungdomen bör undvika respektive söka sig till.
  • Utveckla relationsfärdigheter liksom färdigheter för att hantera känslor. 
  • Träna färdigheter i vardagen för att öka förmågan till riskhantering i miljön utanför

    familjehem/institution

    Vi använder:

    1. Kognitiv beteende terapi (KBT) allmänt och Dialektisk beteende terapi (DBT) specifikt.

    DBT utvecklades för patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning. DBT har senare anpassats för andra typer av problem som exempelvis ätstörningar, missbruk, depression och posttraumatisk stress (PTSD).

    DBT syftar främst till att minska självmords- och självskadebeteenden och andra beteenden som stör eller försvårar behandlingen och negativt påverkar livskvaliteten. DBT syftar på längre sikt till att skapa en hållbar och meningsfull tillvaro genom ökad kapacitet att hantera sin vardag och reglera sina känslor. 

    • Medveten närvaro
    • Känsloreglering
    • Stå ut färdigheter
    • Relationsfärdigheter

    Läs mer om DBT här 

    2. Lågaffektivt bemötande

    Lågaffektivt bemötande används för att bättre förebygga och hantera starka känslor hos barn och ungdomar, speciellt barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder eller utvecklingsstörning. 

    • Verktyg för hantering av svåra situationer utan att trappa upp konflikter
    • Verktyg för utvärdering av varför det blev fel
    • Verktyg för förändring så att det inte händer igen 

    Läs mer om lågaffektivt bemötande här

    3. Kulturspecifik behandling

    Vi använder ett kulturspecifikt perspektiv utformat av Driton Rama i mötet med barn och ungdomar som är födda i eller har föräldrar från krigsdrabbade samhällen och traditionella kulturer. Den kulturspecifika behandlingen ger ett anpassat stöd kring exempelvis frågor gällande kön och sexualitet och möjliggör att på ett begripligt och respektfullt sätt klargöra skillnader och likheter i olika kulturella kontexter. 

    Läs mer om kulturspecifik behandling här

    4. Riskbedömningar 

    I samarbete med våra partners gör vi riskbedömningar kring exempelvis: 

    • Sexuella beteendeproblem

    ERASOR – Estimate of Risk of Adolescent Sexual Offense Recidivism är en checklista för bedömning av återfallsrisk i sexuella övergrepp. 

    Läs mer om ERASOR här

    • Risk- och skyddsfaktorer

    SAVRY består av en manual med 24 riskfaktorer och 6 skyddsfaktorer som forskning har påvisat har betydelse för ungas återfall i allvarlig brottslighet. Manualen innehåller anvisningar för bedömning av varje enskild faktor. SAVRY-nätverket har därutöver utarbetat frågor till ungdom, föräldrar och skola för att fånga upp avsedda risk- och skyddsfaktorer.

    Läs mer om SAVRY här

    • Traumaskattning och PTSD

    Massachusetts Youth Screening Instrument-2, MAYSI-2 är ett kort verktyg för mental screening. Syftet är att identifiera ungdomar i omedelbart behov angående möjlig självmordsrisk, psykisk ohälsa och missbruk.

    Enligt statens institutionsstyrelse har mellan 70 och 96 procent, av institutionsvårdade ungdomar har upplevt trauma, och många ungdomar uppvisar typiska symptom på så kallad komplex traumatisering.

          Läs mer om traumatisering här

          En värld av känslohälsosamma barn och ungdomar

          Läs fler recensioner på utbildning.se 

          Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies.

          Acceptera