Prata med barn och ungdomar om mobbning

Hur du pratar med barn och ungdomar om mobbning

Prata med barn och unga om mobbning

Barn som mobbas. Mobbade barn. Mobbning i skolan. Mobbning på nätet. Mobbning får många av oss att reagera starkt. Varför mobbas barn?  Hur bemöter man barn som mobbas? Hur bemöter man barn som blir mobbade? Vad kan man göra åt mobbning? Här följer ett försök att besvara dessa frågor och praktiska tips för en mobbningsfri och snäll skolmiljö. 

I Sverige mobbas 60 000  barn varje dag enligt en rapport från Friends.Var femte elev har blivit kränkt det senaste året och tio procent har blivit kränkta av en vuxen. En tredjedel av eleverna upplever att vuxna inte agerar vid kränkningar.

Vad säger forskningen? 

I grunden är vi människor sociala varelser och grupptillhörigheten är därför ett centralt behov hos oss. Dels eftersom det ger oss tillhörighet men även eftersom det tillser oss med bekräftelse från andra, två av våra mest grundläggande behov. 

Tillhörighet upplever vi när vi känner oss som en del av en grupp medan bekräftelsen kommer när personer ur gruppen visar att de uppskattar oss. Både tillhörighet och bekräftelse är så kallade bristbehov, vilket innebär att behoven hela tiden behöver "fyllas på". Detta gör vi dagligen genom att söka oss till grupper i vår omgivning där vi känner oss inkluderade och där andra tycker om att vara med oss.

När vi däremot upplever att vi inte blir inkluderade eller att andra inte tycker om att vara med oss minskar istället vår upplevelse av tillhörighet och bekräftelse vilket ofta leder till högre nivåer av stress. Vi mår dåligt, vissa blir självkritiska, får dåligt självförtroende och det finns även en ökad risk för depression.  

Varför mobbas man? 

Orsakerna bakom mobbning är flera och varierar självklart från person till person med de vanligaste anledningarna till att man mobbas är en kombination av följande faktorer:

1. Inre känsla av maktlöshet och en djup önskan om mer makt

Studier visar att personer som mobbar andra själva går runt med en stark inre känsla av maktlöshet och/eller att de känner sig osäkra i sociala situationer.  Det är även vanligt att personer som mobbar andra har en historia av att själva inte bli accepterade i olika sociala sammanhang. 

Studier visar även att barn och ungdomar som gillar att ha kontroll och makt är mer benägna att mobba andra. De vill ha det på sitt sätt och om andra inte går med på deras villkor, mobbas man som straff för att man inte fogar sig. 

2. Ett sätt att göra sig fri från "skammen" 

Det finns även studier som visar att personer som mobbar andra oftare känner en högre grad av skamkänslor. Genom att mobba andra för deras tillkortakommanden hindrar de sina egna tillkortakommanden att avslöjas och slipper därför att uppleva mer skam. Att mobbas blir då ett sätt att skydda sin själv från den inre skammen och istället känna sig stark och maktfull. 

3. De har själva blivit mobbade

Många studier visar att personer som mobbar andra har själva blivit utsatta för mobbing någon gång i livet. Att mobba andra blir då ett sätt att på en psykologisk nivå "hämnas" för sin egen utsatthet samt "ta tillbaka" makten som denna upplevt sig ha förlorat.

4. Lägre förmåga att känna empati

Det finns även studier som visar att personer som mobbar andra har en lägre förmåga att uppleva och förstå andra människor perspektiv och känslor. 

5. Har det jobbigt hemma

Studier visar att personer som mobbar andra oftare har trassliga relationer med sin familj. Det kan vara att hen känner sig oälskad och känner en avsaknad av både närhet och omtanke från sina föräldrar eller så blir hen kanske trakasserad hemma av någon familjemedlem. Känslan av att känna sig oälskad eller utsatt från någon nära kan då driva hen att använda ohälsosamma beteenden som mobbing för att göra sig fri från ilskan och besvikelsen som hen går runt med inom sig.

5. Mobbningen ger dem positiva fördelar

En av anledningarna till varför mobbning ofta fortgår under en längre period är för att mobbningen i sig medför flera positiva fördelar för individen som mobbar andra.  Exempelvis:

  • Hen känner sig stark och maktfull.
  • Hen blir mer populär och "passar in" bättre. 
  • Hen har hittat ett effektivt sätt att känna mindre skam över sina egna tillkortakommanden.
  • Hen har hittar ett effektivt sätt att "må bättre" på när hen själv upplever sig oälskad eller inte omtyckt.
  • Hen får vara en del av gruppen eller att hen slipper vara den som utsätts för mobbningen. 

Hur pratar vi med barn och ungdomar om mobbning? 

Vi har haft många samtal om mobbning under åren och anledningarna till varför man mobbas. Att prata om mobbning i grupp kan vara en lärorik men även omvälvande upplevelse, både för oss vuxna som leder gruppsamtalen som för ungdomarna som deltar. 

Vårt tips är att alltid lyssna in först, utan att döma. Gå inte heller in på de negativa konsekvenserna av mobbning för snabbt eftersom många ungdomar har en tendens att "sluta sig" eller "stänga ner" när de känner att "pekpinnarna" kommer och de inte fått en chans att reflektera själva först.

Nedan följer en steg för steg instruktion som vi har använt med stor framgång i samtal med barn och unga om mobbning.

Steg 1 - Hantera den egna laddningen

En utmaning för många oss vuxna när vi pratar om mobbning det är att angripa ämnet utan att överväldigas av den egna laddningen i frågan. De flesta av oss har en relation till mobbning, kanske är våra barn mobbade, haft vänner som blivit mobbade eller så kanske vi blev mobbade när vi själva var barn som gör att känslorna snabbt tar över. När känslorna tar över är det lätt att även vårt svart- eller vit tänkande tar över och vi slutar lyssna in vad ungdomarna faktiskt säger. 

Steg 2 - Titta mobbning som ett fenomen

Ett sätt att hantera såväl den egna som barn och ungdomars laddning till mobbning är att i samtalets början prata om det som ett fenomen. Det betyder att samtalet fokuserar på mobbning utifrån ett tredjepersons perspektiv. Som något vi utforskar tillsammans för att förstå bättre. Här pratar vi om mobbing i form av frågor som: vad är mobbing? hur uppstår mobbing? varför mobbas man?  

Steg 3 - Gå stegvis närmare in på livet

Steget efter att ha pratat om mobbning som ett fenomen är att prata om hur det är konkret på den här skolan, fritidsgården eller föreningen. Hur tänker vi om mobbing? Hur är det i den här skolan? Efter att ha pratat om mobbning generellt är det lättare för många barn och ungdomar att prata om hur det är i deras omgivning. 

Här kan också enskilda upplevelser av mobbning komma upp. Det är då frågeställningarna ändras till: hur upplever du det är att...?, Är det någon här som känner igen sig? Har någon av er sett någon som blivit dåligt behandlad? Vad tänkte du då? Hur kändes det? Att gå hit efter att vi tittat på mobbning som ett fenomen gör att vi har etablerat en gemensam utgångspunkt att stå på när det är dags att titta närmare på hur det ser ut runt omkring dem.  

Steg 4 - Att identifiera och bekräfta vinsterna med att mobbas

Den här punkten väcker mest uppmärksamhet och är också en av de viktigaste att ha med sig i samtalet om mobbning. Det är helt avgörande att vi som vuxna utgår från att barn och ungdomar som mobbas har något att vinna på att göra det. Att i samtalet fråga om vad man har att vinna på att mobbas visar att du som vuxen inte är där för att döma eller att komma med pekpinnar utan att lyssna och hjälpa dem att sortera sina tankar. Detta är en central del av att titta på mobbning som ett fenomen. 

Att se det mänskliga i att vilja tillhöra och att bli bekräftad kan hindra samtalet från att fastna i en diskussion om onda avsikter till att istället identifiera lösningar, strategier och verktyg. Vinster som barn och ungdomar brukar ta upp är att "flytta fokus från mig", att "känna att det inte är mig det är fel på", att "känna sig bättre än andra" (se även avsnitt ovan om de positiva fördelarna av att mobbas).

Steg 5 - Att identifiera och bekräfta kostnaden av att mobbas.

Att berätta för barn och ungdomar om de negativa konsekvenserna av att mobbas är vanligtvis det första steget i samtal kring mobbning. I vår modell är det istället det sista steget och det görs av vuxna och barn/ungdomar tillsammans. Att barn och ungdomar själva får sätta ord på och reflektera över kostnaderna med att mobbas kan vara frigörande och kan även vara ett första steg mot en mobbningsfri skola, fritidsgård och förening. 

Hur kan vi hjälpa barn och ungdomar? 

Tips 1 - Hjälpa barn att förstå varför man mobbas.

Prata öppet om hur mobbning uppstår, varför man mobbas (använd gärna exemplen ovan som startpunkt) och hur man söker hjälp och stöd av kompisar och vuxna runt omkring sig.

En idé är att fokusera extra på anledningarna till varför man mobbar andra. Kom ihåg, en mobbare vill känna sig maktfull och stark, både i andras och i sina egna ögon och en diskussion med ovan utgångspunkter visar tydligt att så inte är fallet, utan tvärtom. 

Kom ihåg. Uppmuntra alltid barn och ungdomar att ta kontakt med en vuxen som de litar på om de själva eller någon annan utsätts för mobbning. Hjälp dem även att identifiera strategier för att dels stå upp mot sina mobbare samt hantera maktspelet som sker i mobbningssituationen. 

Tips 2 - Ha en öppen kommunikation.

Kolla in hur barn och ungdomar har det. Gärna så ofta som möjligt. Fråga och prata med dem om hur de har det, inte bara om mobbing utan om deras liv. Forskning visar att 15 minuters samtal om dagen försäkrar ett barn om att det kan vända sig till den vuxne när det har problem. 

Tips 3 - Uppmuntra dem att göra det de älskar.

Speciella intressen och aktiviter ökar barn och ungdomars självförtroende och självförmåga. Hjälp dem att få vänner och att förstå det sociala samspelet. Barn som tror på sig själva och sin egen förmåga är mindre sårbara för mobbning. 

Tips 4 - Modellera hur vi bemöter varandra med vänlighet och respekt.

Vi vuxna visar genom våra handlingar om det finns plats för mobbning i vår grupp eller om vi istället är vänliga och respektfulla mot varandra. Även om vi vuxna ibland verkar tro att barn och ungdomar inte uppmärksammar våra beteenden gentemot varandra så stämmer det inte. Tillvägagångsättet "gör som jag säger, inte som jag gör" har visats sig vara ett ineffektivt sätt att bemöta mobbning på. I verkligheten modellerar barn och ungdomar vuxnas sätt att hantera konflikter och stress på.

Tisp 5 - Ta tag i varje tendens av mobbning direkt.

Det är avgörande för barn och ungdomars förtroende för oss vuxna att vi uppmärksammar varje tendens till mobbning och agerar. Ett tillvägagångssätt är att samla gruppen för ett gruppsamtal och berätta att någon/några känner sig utanför, är lessna, upprörda och att det är allas ansvar i gruppen att hantera utmaningen. 

Om ni inte haft en diskussion om mobbning tidigare så kan ni inleda gruppsamtalet genom att följa de fem stegen ovan. Och kom ihåg, ge inte upp! Mobbning försvinner sällan av sig själv och även om allt känns lugnt i gruppen kan det ligga oupplösta saker som pyr under ytan. 

Som vuxen är det viktigt att betona våra olika roller. Som vuxen är rollen att se till att alla mår bra i gruppen och agera när något går fel eller när någon mår dåligt. Som klasskompis eller gruppmedlem har man ansvaret att säga ifrån eller berätta för en vuxen när man ser att en kompis mår dåligt eller blir dåligt behandlad. 

Det är vanligt att barn och ungdomar inte säger ifrån eller berättar för någon vuxen när de ser att någon blir mobbad, kanske eftersom de själva är rädda för att bli utsatta eller för att de själva deltagit i mobbningen eller kanske tittat på utan att sagt ifrån. Tanken är att steg för steg skapa ett klimat där det är okej att säga ifrån och säga till tidigt. 

Tips 6 - Att prioritera måendet i gruppen före allt annat

En välmående grupp är undervisningsbar medan en grupp som inte fungerar inte är det. Därför måste gruppen först fungera innan undervisningen/träningen/etc gör det. 

Lägg därför mycket fokus, tid och resurser på att skapa en stark gruppkänsla tidigt samt en positiv och stödjande kultur där exempelvis validering och ett growth mindset ingår. 

Lycka till!

En värld av känslohälsosamma barn och ungdomar

Läs fler recensioner på utbildning.se 

Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies.

Acceptera