5 kompetenser som barn och ungdomar behöver för att lyckas i framtiden
Gratis datorer, mer skärmtid och färre tillfällen för spontan lek är vardag på många förskolor och skolor runt om i världen. Men om man lyssnar på experter inom området så kommer det att krävas mer än så för att imponera på framtidens arbetsgivare. I takt med att artificiell intelligens (AI) tar över fler av våra uppgifter kommer många av dagens arbeten automatiseras och i många fall till och med att försvinna. Den stora frågan är då, vad innebär detta för dagens barn och ungdomar?
Ingen vet med säkerhet hur framtidens arbetsmarknad kommer att se ut men en sak som de flesta är ense om, det är att AI kommer att revolutionera vårt sätt att arbeta. Detta kommer främst att ske genom automatisering, det vill säga, AI kommer att överta flera av de uppgifter som vi idag spenderar en stor del av vår vakna tid på, både på jobbet och i hemmet.
Det är inte den starkaste eller den mest intelligenta som överlever utan den som bäst kan hantera förändringar
- Charles Darwin
När vi inte längre behöver lägga tid på saker som AI kan göra åt oss är många forskare övertygade om att kraven på våra mänskliga förmågor eller så kallade ”soft skills” kommer att öka avsevärt. Men vad innebär detta konkret för våra barn och ungdomar?
Så vad är egentligen "soft skills" kanske du undrar nu. Jo, våra mänskliga förmågor eller "soft skills" som det heter på engelska är något vi utvecklar över tid, de är svåra att kvantifiera och handlar i grunden om hur vi relaterar och interagerar med andra människor och oss själva. ”Hard skills” däremot, är de tekniska kompetenser som vi lär oss, ofta genom en kurs eller genom en utbildning.
Enligt forskning på området är det framförallt fem ”soft skills” som särskilt kommer att efterfrågas i framtiden.
Emotionell intelligens innefattar fyra grundläggande delar: självkännedom, självmotivation, social medvetenhet och empati, samt förmågan att bygga och hantera relationer med andra.
Förmågan att kunna hantera och anpassa sig efter oväntade situationer och utmaningar, vilket ofta innebär en förmåga att kunna se olika perspektiv, tänka analytiskt, samt vara innovativ, originell och kreativ.
Förmågan att kunna lyssna och förstå, förmedla ditt budskap, komma överens och sedan handla trovärdigt.
Förmågan att genomföra sina målsättningar, att vara själv-disciplinerad och inte ge upp trots motgångar.
Ett ”growth mindset” eller ett växande tankesätt som det heter på svenska innebär att man betraktar sin intelligens och sina förmågor som växande och något som kan förbättras och utvecklas genom kontinuerlig träning och över tid. Misstag ses som en källa för utveckling snarare än ett bevis på att man är sämre eller mer ointelligent än andra i sin omgivning.
Till skillnad från det så kallade ”fixed mindset”, eller det låsta tankesätt där man i stället tenderar att uppfatta sin och andras intelligens och förmågor som något man föds med, något förutbestämt och som inte går att förändra.
Så varför är då våra mänskliga förmågor egentligen så viktiga för arbetsgivare? Jo, dels för att de bidrar direkt till företagets långsiktiga utveckling i form av innovativa lösningar och idéer men även för att de skapar mer hälsosamma och därmed mer produktiva arbetsplatser. Allteftersom vår värld blir mer komplex ökar behovet av originalitet, nytänkande och kreativa människor med omåttligt fart. Och vilka är bättre på detta än personer som spenderat tid på att förfina sina mänskliga förmågor.
Enligt forskning på området är personer med välutvecklade mänskliga förmågor bättre på att:
Läs mer om hur du främjar ett ”growth mindset” hos barn och ungdomar genom att inta ett kommunikativt förhållningsätt: "Growth Mindset" i mötet med barn och ungdomar”
Fundera en stund över de fem mänskliga förmågorna ovan. Tycker du att det saknas något på listan som du arbetar aktivt med? Fundera även över, hur du främjar dessa förmågor i mötet med barn och ungdomar? Finns det något som du vill förbättra eller lägga mer fokus på?
Behöver du tips och idéer på tillvägagångsätt? Toppen, nedan har vi samlat fjorton tips på hur vi kan hjälpa barn och ungdomar att utveckla dess fem färdigheter.
Skapa en kultur (hemma, i klassrummet, på träningen) där tillit, initiativ och ta risker uppmuntras.
Skapa misstags-sessioner där ni turas om att dela med er av de misstag ni gjort, vad ni lärt er och vilka vinster de gett er på kort och längre sikt. Ni kan gå efter teman (familjen, skolan, jobbet, träningen, etc) eller prata fritt.
Det är viktigt att du som ledare deltar och delar med dig av dina erfarenheter på ett genuint och uppriktigt sätt. Många barn och ungdomar sitter med föreställningen att vuxna aldrig begår några misstag och det kan därför vara en lättnad att få höra att vi alla är mänskliga och gör fel ibland.
Visa dina barn och ungdomar att du ”tror på dem”, ”hejar på dem” och inte ”ger upp hoppet” om dem. Detta är särskilt viktigt när du märker att de själva börjar tvivla på sin egen förmåga, då kan du träda in och vara deras ställföreträdande självförtroende. Då visar du hur man praktiserar uthållighet och vikten av att fokusera på långsiktiga resultat istället för kortsiktiga framgångar.
Visa hur ett problem/utmaning kan ha flera olika lösningar. Hitta gärna sätt som demonstrerar att samma lösning inte nödvändigtvis fungerar varje gång, även om situationen är densamma.
Behandla barn och ungdomar som mogna individer, även när de inte följer instruktioner eller beter sig illa. När du möter dem med ilska, irritation och förakt lär dem sig indirekt att ett sådant beteende är okej att använda i mötet med andra människor.
Hjälp unga att anpassa sin kommunikation efter olika grupper. Ni kan exempelvis titta på reklamsnuttar eller tidningsartiklar för att sedan analysera vilka grupper i samhället de riktar sig till. Diskutera gärna deras idéer och tankar kring varför kommunikationen skiljer sig åt beroende på vilken grupp de riktar sig till och vilket syfte detta har. Detta främjar ett kritiskt tänkande och ökar förmågan att kunna ta in flera perspektiv samtidigt. Eller varför inte låta barn och ungdomar skapa egna reklamidéer eller annan kommunikation riktade till en specifik målgrupp.
Se även exempel på övning nedan för att öka kommunikationsfärdigheter och empatin hos barn och ungdomar.
Hjälp barn och ungdomar att växa som individer och som grupp. Genomför individuella- och gruppövningar som utmanar deras reaktioner när oväntade situationer uppstår. Låt dem sedan diskutera i grupp om anledningarna till varför vi reagerar på olika sätt när något inträffar.
Låt unga testa olika roller för olika situationer. Spela teater eller testa spel som charader eller skapa egna scenarios som de kan spela upp med hjälp av dockor eller skådespel, beroende på ålder. För ungdomar är det även värdefullt att diskuskutera skillnaderna mellan våra online-personligheter och hur vi är i riktiga livet. Varför är det så? Vilka vinster finns det med att skilja dessa personligheter åt? Och vilka konsekvenser kan uppstå om ens online-person och den man är i riktiga livet är för olika?
Låt dem genomföra gruppresentationer där alla deltagare får möjlighet att lyssna, skriva, organisera och leda gruppen. Diskutera sedan de olika rollerna och låt dem fundera över vilken roll de kände sig mest bekväma i, anledningarna till detta, och huruvida det är ett medvetet val eller inte. Kanske är det så att någon deltagare gärna vill utvecklas inom en annan roll men sitter med föreställningen att ”det inte är jag” bara för att det inte ”känns bra” eller är ”obekvämt”.
Hjälp barn och ungdomar att träna på ”fördröjd belöning”, det vill säga att de motstår en direkt frestelse för att uppnå en långsiktig belöning. Låt dem sätta konkreta målsättningar (exempelvis: max 30 min spel/sociala medier per dag/träna tre gånger i veckan/läsa 30 min om dagen) och sedan en tidsperiod för övningen.
Kolla in regelbundet hur det går och stötta dem när de stöter på motgångar. Hjälp dem att öva på ihärdighet och förmågan att inte ge upp när det känns motigt. Du kan göra detta genom att kontinuerligt diskutera övningens långsiktiga och kortsiktiga vinster respektive långsiktiga och kortsiktiga uppoffringar. Övningar som denna hjälper dem att öva självdisciplin, uthållighet, och förmågan att genomföra en satt målsättning.
Skapa möjligheter för kreativa stunder. Hitta övningar där barnen får öva sig på att göra fel, ta risker och att hitta sin ”inre röst” samt särskilja denna från andra människors åsikter. Ni kan exempelvis läsa berättelser om dagens eller gårdagens civilrättkämpar. Diskutera sedan frågor som: Vad var det som gjorde att just dessa personer vågade gå emot strömmen? Vad skulle du ha gjort om du vore i deras kläder? Har du någonsin gjort något liknande? Vilka långsiktiga och kortsiktiga vinster respektive långsiktiga och kortsiktiga uppoffringar kom av deras agerande.
Hjälp dem att utveckla sina inter-personella färdigheter genom att skapa en kultur av respekt och ödmjukhet. Hjälp dem sedan att öva upp deras förmåga att lyssna och förstå vad andra säger till dem samt förmågan att kunna förmedla sitt eget budskap till andra. Se exempel på övning nedan.
Håll alltid ett öra öppet för nya idéer och tankar. Hjälp sedan till att utveckla dem på ett kreativt och originellt sätt.
Hjälpa unga att förstå och hantera känslor, både sina egna och andra. Välj fem positiva känslor och fem negativa känslor och diskutera dessa i grupp. Prata om syftet med de olika känslorna, varför har vi dem? När uppstår dem? Vad skulle hända om de inte fanns? Hur kan vi hantera dem (både på ett hälsosamt och ohälsosamt sätt), När kände du dem senast och vad gjorde du? Vad händer om vi inte förstår eller kan hantera våra känslor.
Lycka till!
Dela upp barnen eller ungdomarna i par och berätta att syftet med övningen är att de ska få dela med sig av en situation då de kände sig rädda. Ge dem cirka en minut att komma på en händelse och sedan 1-2 minuter att dela historien med sin partner. Förbered personen som lyssnar att denna behöver lyssna uppmärksamt och notera detaljer. När personen som berättat historien är färdig ber du den som lyssnat att svara på följande frågor:
När ”lyssnaren” har berättat sin version av händelsen ställer du följande frågor till ”berättaren”:
När ”berättaren” förtydligat vad som hände kan du gå vidare och fråga ”lyssnaren” följande frågor:
När de har gått igenom processen kan du be dem att byta roller. När alla grupper är färdiga kan du samla dem och diskutera följande frågor:
Håll dig uppdaterad på den unga hjärnan och nervsystemet genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev. Tips och idéer direkt till din inbox.
Vi hör av oss inom kort ☺️
Ser du inget mail inom ett par minuter kan det hamnat i t ex reklamfoldern (Gmail) eller skräpkorgen i ditt mailprogram.
